Hatet växer

 

 

Under ett par dagar har jag haft en lång diskussion på den rasistiska facebooksidan ”The Typical Antirasist”. Jag kan inte påstå att det har varit speciellt givande – idioterna jag argumenterar emot har absolut ingenting att komma med, mer än det urholkade påståendet ”Antirasist = Antivit”. Så fort jag skriver ett vettigt argument kommer de med ordbajs om att invandring på något sätt skulle vara folkmord på ”vita”, och kan inte ens ge någon respons på det jag skriver. Här kommer en skärmdump av diskussionen:

(Tog bort kommentarerna innan detta, då de inte har med diskussionen att göra. Dessutom fortsatte diskussionen lite till med skrala argument om ”folkmord” igen. Men I think you get the point.)

De här människorna, och särskilt ”Erik” (se bild) har ju uppenbarligen inget förstånd och fattar inte vad jag skriver, så jag kommer nog inte att dra det speciellt mycket längre i just denna diskussion.Däremot har hela grejen fått mig att reflektera över den ökande främlingsfientligheten i samhället.

Ur en dålig ekonomi kryper extremismen fram och ger sig uttryck i sina värsta former genom till exempel Anders Breivik och Peter Mangs. Men läskigast är ändå hur vardaglig och påtaglig rasismen och främlingsfientligheten har blivit. Sverigedemokraterna sitter i riksdagen och står för ”trygghet och tradition”, samtidigt som högt uppsatta medlemmar springer efter folk med järnrör och kallar folk för ”blatte”, ”babbe” och ”fitta” på oerhört nedsättande vis. Sidor som NEJ TACK – till moské i Sverige har tusentals medlemmar på Facebook. Hatet växer, mer än på länge.

Men hur ska man handskas med det här då? Jag har börjat läsa Daniel Poohl och Alex Bengtssons bok ”Positiv Antirasism”, vilken tar upp flera bra poänger. Till exempel menar de:

Vi efterlyser en antirasism som behandlar intoleransen som ett samhällsproblem som drabbar människor varje dag. En antirasism som protesterar vem det än är som står för intoleransen.

Att understryka att vi behöver föra en antirasism som tar tag i intoleransen inom alla grupper, kan möjligen förtydliga för inskränkta människor som ”Erik” i kommentarsfältet ovan att det inte bara är ”vita” som kallas rasister och att antirasismen inte jobbar för ett ”folkmord på vita” (Ja, jag vet att få är så konspirationsteoretiskt inskränkta som ”Erik”, men ju färre nutcases desto bättre, ellerhur?). I vilket fall som helst rekommenderar att läsa boken om man har ett intresse i frågan. Den är kort och koncis, men säger vad den behöver säga och är väldigt intressant.

Jag menar att ett av de bästa sätten att bemöta intoleransen, främlingsfientligheten och smygrasismen är att ta debatten. Att argumentera kanske inte alltid får en person att ändra åsikt totalt, men de flesta kommer åtminstone att reflektera över det du har sagt. Många som har vissa av dessa åsikterna är inte alls så extrema och har inte alls så snäv syn på världen som människorna i mina skärmdumpar. För många individer handlar den här typen av åsikter många gånger nämligen bara om fördomar som kanske kan komma att knäckas om man förklarar hur verkligheten ser ut.

X /Frida

Hatet

Tidigare idag uppdaterade Jonas Gardell sin facebookstatus med följande:

Ett år sedan Utöya. Vi kan hedra de ungdomar som slaktades genom att bekämpa högerextremism och främlingsfientlighet var den än visar sig. 
Sörj nu, men sedan: gå med i ett demokratiskt parti, besök en moské, delta i en Prideparad, engagera dig i Amnesty, göm en flykting!
Tänd gärna ett ljus men kom ihåg att när ljuset brunnit ut är det i oss själva som lågan måste brinna.

Personligen tyckte jag att det var ett fint budskap. Ett budskap som handlar om att skapa band mellan människor, om kärlek och om att stå upp och jobba för att det som hände på Utöja för ett år sedan aldrig händer igen. Men när jag gick in och läste bland kommentarerna blev jag lite rädd. Trots att Gardells inlägg handlade om det onda dåd som den högerextreme islamofoben Anders Behring Breivik begick för ett år sedan, var det oroväckande många människor vars kommentarer var fyllda av hat mot islam, rasism och väldigt mycket fördomar över lag. Jag citerar (och ni kan själva läsa vidare här):

”Jag tänker ej besöka en moské och bidra till könssegregation och inte heller delta i olagliga aktiviteter som du uppmanar till.”

”Era puckon, varför ska vi gömma flyktingar? De tar ju kål på oss och våran ekonomi! Varför ska vi stödja Islam – den mest förtryckande religionen som världen skådat?” 

”vill du ha fler våldtäckter å skottlossningar och otryggt samhälle pga invandrare som inte respekterar svenskar”

”hjälper väl inta att bli bög eller muslim, för att stoppa våld, det är väl muslimerna som står för merparten av våld i världen”

”är han alldeles från vettet karln..vi ska ju bli av med musserna och bögarna och flyktingarna då ska vi väl inte stödja dom vi har väl nog med våra egna svenskar..”

”Mår illa av detta muslimkramande”

För det första: Att gömma flyktingar är inte olagligt i Sverige! Gardell uppmanar alltså inte till någon form av olaglig aktivitet. Med det sagt: Det var det värsta jag har läst på länge. Jag kan allvarligt talat inte förstå hur allt detta hat kan komma ur några rader vars enda budskap är kärlek och tolerans. Hur kan man få en text som hedrar Utöjas offer och uppmuntrar till möten människor emellan till något fult? Och att människor är så outbildade i de ämnen de uttalar sig om och dessutom generaliserar så det står härliga till är rent förskräckligt. Jag vet att många har sagt det innan, men tydligen tål det att upprepas: Islam är inte en förtryckande religion i sig. Den kan, som alla andra religioner, tolkas på olika sätt av individer. Koranen betonar till exempel på flera ställen jämlikheten mellan mannen och kvinnan. Det finns över en miljard muslimer i världen, och merparten av dessa lever utan vara extrema islamister, precis som det finns över 5.000.000 norrmän varav merparten inte är som Breivik.

Att lämna sådana kommentarer på den här sortens status är inte bara respektlöst mot alla berörda i Utöja, att på något sätt försöka bekämpa hat med hat är dessutom logik som hör hemma i sandlådan. Tänk på att för att en förändring ska ske måste man börja med sig själv, och inte ytterligare späda på hatet.

/Frida Skoog